Jag skrev senast om att lära sig thailändska och fick en kommentar från någon som heter Victoria i Ystad. Hon undrade varför det alltid är vi svenskar som ska lära oss dessa språk och menade att thailändarna kanske kunde lära sig lite engelska i stället med tanke på alla turister som gästar landet.

Så kan man ju också se på det. Jag tror att thailändarna gör vad de kan för att lära sig engelska. Det är ofta deras enda chans att komma i kontakt med turister, som för många är den huvudsakliga målgruppen när det gäller att tjäna pengar.

På många plater i Thailand ser man annonser där de efterfrågar utländska engelsklärare och när jag var i Sydostasien förra gången (2009) träffade jag faktiskt två unga killar som tagit chansen att resa ner för att undervisa, en australier som jobbade i Thailand och en engelsman som jobbade i Vietnam.

Så nog gör thailändarna vad de kan för att lära sig lite engelska. Men det är inte lätt. Vårt alfabete och våra (engelska) ord är lika främmande för dem som thailändska är för oss.

För min egen del tycker jag att det här med att lära sig främmande språk är en förmån. Kontakten med människor i det land man reser runt i blir så mycket trevligare om man kan lite av deras språk. Det är många dörrar som öppnas och många barriärer som rivs bara man kan någon hälsningsfras och några ord till. Sedan tycker jag att det är till att visa respekt för landet och dess folk om man anstränger sig en smula.

De viktigaste orden att kunna är förstås ”hej” och ”tack” så nu senast såg jag till att lära mig dem både i Kambodja och Laos. Och i Qatar plockar man många poäng om man slänger ur sig ett ”Salaam aleykum” (frid vare med Er) lite här och där. Jag fick många uppskattande leenden där nere av den anledningen.

Att resa till Frankrike utan att kunna franska är inte så lätt alla gånger och att ta sig fram i Kina med engelska är verkligen inte den mest angenäma uppgiften. Och att resa runt i Sydamerika utan att kunna tala spanska försvårar definitivt en del.

Man blir absolut bättre bemött om man försöker tala landets språk. Sak samma gäller ju för utlänningar som bosätter sig här. Jag inbillar mig i alla fall att vi svenskar har större respekt för någon som försöker tala svenska.

Sedan är det lite av nyfikenhet också som jag vill lära mig främmande språk. Det är skönt att allt inte bara går på rutin utan att man får anstränga hjärnan en aning.

I kväll är det dags för andra gången i min thaikurs och jag är taggad till tusen. =)

ตอนนี้กำลังส่องแสง (nu skiner solen)

Följ gärna kommentarer via RSS 2.0
Skriv en kommentar, eller använd trackback från din egen blogg