Det Àr lite lÀngre Àn sedvanliga inlÀgg, men hÀr Àr rapporten frÄn Kefu i Lund som lÄg till underlag för beslutet att byta ut gymnasiedirektören.
NulÀgesanalys av SydskÄnska gymnasieförbundets ledningsorganisation
Lund 2010-02-24
Mikael Hellström
Robert Wenglén
Rapport SydskÄnska gymnasieförbundet
Uppdraget
PÄ uppdrag av direktionen för SydskÄnska gymnasieförbundet har KEFU genomfört en nulÀgesanalys av ledningsorganisationen för SydskÄnska gymnasieförbundet. Uppdraget har genomförts av Mikael Hellström och Robert Wenglén, bÄda verksamma vid KEFU och Ekonomihögskolan i Lund.
Mer precist har en kartlÀggning skett av vad berörda intressenter uppfattar som vÀl respektive mindre vÀl fungerande med den nuvarande ledningen, samt hur de uppfattar den rÄdande situationen.
Metod
Intervjuer har genomförts med gymnasiedirektör Annika Becker, samtliga rektorer, Stefan Bergström (frÄn ledningsstaben), elevrÄdsrepresentanter, fackliga företrÀdare för LÀrarnas Riksförbund och LÀrarförbundet, lÀrare samt en medlem i direktionen. Sammanlagt har 30 personer intervjuats. Vi bedömer att vi uppnÄtt det som kallas datamÀttnad, dvs. att de sista intervjuerna inte tillförde nÄgot nytt utöver det som vi fÄtt fram under tidigare intervjuer.
Olika versioner
I grova drag framkommer tvÄ olika bilder av nulÀget dÀr var och en Àr tÀmligen sammanhÀngande i intervjuerna. Gemensamt för bÄda uppfattningarna Àr att det stora flertalet elever Àr nöjda och att undervisningen fungerar vÀl. Nedan beskrivs först ledningens (med ledning avses i detta sammanhang den centrala ledningen samt vissa rektorer) version och dÀrefter det stora flertalet medarbetares version. DÀrefter redovisas vÄr tolkning av nulÀget samt de brister vi identifierat i nuvarande ledningsorganisation.
Ledningens version
Ledningens version Àr att verksamheten under 10 Är genomgÄtt tÀmligen omfattande och framgÄngsrika förÀndringar. Dessa har skett pÄ uppdrag av direktionen. SÄdana radikala förÀndringar medför alltid visst missnöje, men ledningens uppfattning Àr att detta inte alls Àr sÄ omfattande som man kan fÄ intryck av i media. Om det hade funnits ett sÄ omfattande missnöje hade det varit omöjligt att uppnÄ de studieresultat och de arbetsmiljöresultat som ledningen menar att de kan pÄvisa. Snarare handlar det om en mindre skara revoltörer. NÄgon omfattande kritik har inte heller framkommit i Cesam och Losam. Vad gÀller varningar har sÄdana utdelats, men antalet varningar pÄ tio Är Àr inte anmÀrkningsvÀrt stort, utan snarare ett bevis pÄ att nuvarande ledning vÄgat ta i kÀnsliga frÄgor. Varningarna har dessutom föregÄtts av dialog och anvÀnts nÀr medarbetare gjort grova övertramp och dÀrmed skadat verksamheten. Proceduren med att anvÀnda varningar har skett bl.a. pÄ fackens begÀran. Den kritik som framförts i media mot utdelandet av varningar har ledningen valt att inte bemöta med hÀnsyn till den personliga integriteten, dvs. man har varit tydlig mot den anstÀllde vad varningen avsett men inte sett det försvarbart att gÄ ut med denna kritik offentligt. Vidare, menar ledningen, har den nuvarande situationen försvÄrats av att Àgarkommunernas utspel i media.
Medarbetarversionen
Den version som framkommit i det stora flertalet intervjuer med lĂ€rare och fackliga företrĂ€dare överensstĂ€mmer inte med ledningens bild. HĂ€r framkommer ett omfattande missnöje med ledningen för RektorsomrĂ„de 2 och RektorsomrĂ„de 3. Flertalet av medarbetarna inom dessa RO Ă€r missnöjda. Det bristande och konfrontativa ledarskapet inom RO2 och RO3 upplevs ske med gymnasiedirektören stöd och goda minne. Ăven inom andra RO, vars rektorer Ă€r uppskattade av medarbetarna, rĂ„der det ett missnöje kring att verksamheten Ă€r toppstyrd. Ledningen driver igenom sin linje utan att lyssna pĂ„ medarbetare och förankra sina beslut. Det senaste exemplet pĂ„ detta förfarande Ă€r införandet av SprĂ„kvĂ€rlden. Annan kritik som framförs Ă€r att ledningen enkom kommunicerar via de formella organen och beslutsvĂ€garna. Om man exempelvis har kritik att framföra mot sin chef finns det ingen annan vĂ€g att gĂ„ Ă€n att ta upp det med densamme. Ăven om alla Ă€r positiva till arbetslag menar man att Ă€ven fortbildning inom Ă€mnet mĂ„ste ske. RektorsomrĂ„desövergripande samarbete inom Ă€mnet har motarbetats pĂ„ samma sĂ€tt som kompetensutveckling genom externa utbildningar inom Ă€mnet har motarbetats. Detsamma gĂ€ller för personalfester över RO-grĂ€nserna.
VÄr tolkning
Vems version Àr dÄ den mest riktiga? Kanske Àr det sÄ att bÄda versionerna Àger en riktighet. Ledningens version gÄr ut pÄ att det finns nÄgra fÄ revoltörer som har sin bas i den konflikt som uppstod i samband med införandet av arbetslag i början pÄ 2000-talet. Denna konflikt har nu Äterigen blossat upp, menar man, nu med stöd frÄn externt hÄll. NÄgot problem utöver detta upplever inte ledningen att det finns. Detta Àr emellertid inget som förnekas av medarbetarna. TvÀrtom hÄller de med om detta. Huruvida arbetslag skall finnas kvar eller inte Àr inte heller nÄgonting som nÄgon av de intervjuade lÀrarna valt att ta upp. TvÀrtom pratar merparten av de intervjuade om arbetslag som nÄgonting positivt. Medarbetarna menar dock att detta inte Àr det stora problemet. IstÀllet upplever de ett bristande ledarskap (se exempel pÄ detta nedan) pÄ ovan nÀmnda rektorsomrÄden som det stora problemet.
Brister hos nuvarande ledningsorganisation
VÄr sammantagna analys av nulÀget Àr att nuvarande ledning pÄvisar tre grova kompetensbrister, dÀr gymnasiedirektören Àr den ytterst ansvariga. Det handlar om:
Bristande förstÄelse för vad det innebÀr att leda en verksamhet bestÄende av en stark profession
Ăven om verksamheten med stor sannolikhet vann pĂ„ att vissa förĂ€ndringar genomdrevs utan att man lĂ€t professionen komma till tals, kan man inte genomgĂ„ende arbeta pĂ„ detta vis. DĂ„ har man inte förstĂ„tt vikten av att den som utför kĂ€rnverksamheten ocksĂ„ upplever att han eller hon inom rimliga grĂ€nser Ă€r med och bestĂ€mmer om verksamhetens förutsĂ€ttningar och utförande.
Bristande förmÄga att balansera de olika intressenternas intressen
Alla chefer mÄste hantera motstridiga intressen. Nuvarande ledningen har inte hanterat dessa intressen tillrÀckligt kompetent. Det saknas idag tillfredsstÀllande stöd frÄn Àgarkommunerna, ett flertal lÀrare, LÀrarnas Riksförbund, media samt enligt vÄr mening ocksÄ vissa rektorer.
Bristande ledarskapsförmÄga
FramgĂ„ngsrikt ledarskap har traditionellt beskrivits i termer av sĂ„vĂ€l god uppgiftsorientering som god medarbetarorientering. Man behöver enkelt uttryckt bĂ„de vara skicklig pĂ„ att hantera sak och person. Ăven om ledningen under alla Ă„r visat en god uppgiftsorientering i sitt ledarskap (ex. införandet av arbetslag, mentorskap, elevorientering, samt goda ekonomiska och studiemĂ€ssiga resultat) har den visat bristande kompetens inom den andra delen av ledarskapet, dvs. personalorienteringen.
Sammantaget anser vi misstroendet mot nuvarande ledning vara sÄ stort att det inte Àr möjligt att lösa den konflikt som finns utan att det sker personella förÀndringar.
Kommentarer (1)
Vill veta mer om TV:a dokumentÀren, Bandidos finns ju nu starkare Àn tidigare pÄ SkÄnsk mark i Anderstorp, dom Àr dock lite mer vuxna och inga amatörer som...