Anekdoter, rykten och löften om en rik bloggsommar
Publicerad den 14 maj 2011 klockan 11:32 av peterlindgrenSvensk klubbhandboll tar igen sig. Gulden är fördelade och överallt i handbollssverige vilas det på variationsrika vis. I Partille vilas det förstås skönast med dubbla guld, och alla kärlekens relationer kors och tvärs i Sävehof borgar så klart för en en enda stor gulsvart familjelycka.
I Eskilstuna slickar man såren efter finalförnedringen. Man lyssnar säkert på Kent och gnäller lite på typiskt dialektalt vis.
I Ystad slickar man såren genom att åka några varv i värvningskarusellen. Det är bättre än att ta till sponken i alla fall.
Alla som trodde att denna blogg nu också skulle ta lite semester, vila lite, gnälla lite, lyssna lite på Kent, ta till sponken - ni kunde inte ha tagit mer fel. Möjligen blir uppdateringen inte fullt så frekvent under sommarmånaderna, men jag, eders ödmjuke bloggslav, ska göra mitt yttersta för att tillfredställa läsarnas handbollssug även framöver.
Den 21 maj är det meningen att man ska sätta världsrekord i handboll. 34000 är det tänkt att man ska smacka in i Parken i Köpenhamn när andra matchen i finalen i DM ska avgöras mellan Köpenhamn och Bjerringbro. En tidigare oöverträffad siffra i handbollsvärlden. Enligt vad jag har läst ser det ut som att danskarna kommer att lyckas. Sverige har med andra ord en del att hämta in på Danmark ifråga om handbollsintresse. Kul är i alla fall att YA-sporten kommer att vara på plats och bevaka för er skull. Ystaitisk representation blir det förstås även på plan då både Fredrik Petersen (Bjerringbro) och Niclas Ekberg (Köpenhamn) kommer att finnas på plan. Första matchen mellan lagen avgörs i dag, då Bjerringbro står som hemmalag.
Vem som vinner till slut? Köpenhamn, med en gäspning och två snarkningar.
Tack vare segern i herrfinalen och därmed CL-spel även nästa år kommer Sävehof att satsa mot ännu en säsong som Sveriges bästa lag. Två jättelika hål måste fyllas i Johan Jakobsson och Jonathan Stenbäckens uttåg ur truppen. På vänsternio sägs ersättaren kunna heta Fredrik Larsson.
Jag hade förmånen att lira en säsong i YIF tillsammans med ”Bedda” och kan gå i god för att han är en duktig handbollsspelare och en ytterst trevlig människa. Och detta säger jag trots att hans närvaro i laget orsakade mig mången timme på arslet på ÖP-hallens förhatliga avbytarstolar.
Säsongen i YIF är nog trots allt inget Larsson markerar med neonröd understrykningspenna i sitt CV. Det var en säsong då han gick mycket skadad och ännu en av de säsonger som YIF var laget som skulle gå upp i elitserien men inte gjorde det. Det var också året innan Fredrik Larsson flyttade till Hammarby och vann tre SM-guld.
Det var en liten utvikning om Fredrik Larsson. Vad jag egentligen tänkte säga var att det, trots Larssons guld- och landslagsrutin, inte är någon garanti att hålet efter Stenbäcken helt fylls. Jag erkänner att jag länge tyckte att Stenbäcken var en slö, semimullig halvtalang, men han har denna säsong besegrat min skepsis. Han var stundtals briljant både i elitserien och i CL, och nu väntar jag på att han ska följa samma utveckling i landslaget (där han hittills bara sett slö, semimullig och halvbegåvad ut).
Skulle Larsson gå till Sävehof är det lik förbannat en bra värvning. Noterbart är att Sävehof sakta men säkert försöker köpa upp Hammarbys gamla guldlag. Apelgren finns redan i klubben, Larsson är kanske på väg, och visst var väl Partilleklubben även ute efter Albin Tingsvall, innan Lugi tog honom?
Läste att Dalibor Doder skrivit på för fem år till i Minden. Detta trots att klubben faktiskt bara ligger tvåa i tyska andradivisionen och därmed inte helt säkert får avancera till Bundesliga. Det hade varit förödande för svenska landslaget att ha sin spelmotor i en andradivision. Han bevisade i VM att han klarar att behålla sitt tempo trots sämre omgivning, men ju fler år han spelar där och ju äldre han blir…ja, ni förstår vart jag vill komma.
Han kommer successivt att tvingas ned i tempo.
Blogg in, blogg out..
