Superanalyser i Supercupens efterdyningar
Publicerad den 7 november 2011 klockan 10:57 av peterlindgrenMåndag igen efter en helg med landslagshandboll. Sverige slutade tvåa i Super Cup (oavsett hur mycket ”super” det nu var med själva cupen) och det egentligen skitbra. Att slå både Tyskland och Spanien, som på papperet var bättre rustat inför turneringen är Sverige, det är bra. Och hade coachningen fungerat i slutet av matchen mot Spanien hade vi banne mig haft en god chans att vinna turneringen.
httpv://www.youtube.com/watch?v=XseOiziMsJE
For what it’s worth, är väl värt att lägga till. Tyskarna är under isen redan innan den lagt sig denna vinter och danskarna hade anlagt sina berömda ”la-de-vare-looks”. Förbundskaptenen Ulrik Wilbek tyckte att den första halvleken var bland det sämsta hans landslag presterat, men svenskarna var faktiskt bättre även i andra halvlek.
Svenskarna gjorde alltså en bra turnering, men vem spelade sig närmare EM-truppen? Jag har givit de oklara kandidaterna ett omdöme nedan:
Andreas Palicka: Mannen som alltid är okay. Aldrig särskilt mycket bättre, men aldrig katastrof. Han rår inte på Mattias Andersson och Johan Sjöstrand som känns supergivna som nummer ett och två.
Andreas Nilsson: Kom inte riktigt till sin rätt i turneringen men kommer att bli bättre och bättre ju mer tid han får med den nya omgivningen. Skötte sig faktiskt hyggligt som tvåa bakåt. Jag tycker att Nilsson ska ha en EM-biljett.
Liksom Niclas Barud: Är om möjligt långsammare än Tony Hedin, men han showade tröjorna av danskarna i första halvlek och var bra bakåt, både som trea och tvåa. Låt ungtupparna spela EM!
Kristian Svensson: För ojämn i min bok, och med åldern på sin sida tycker jag att Johan Jakobsson är ett bättre alternativ bakom givne Kim Andersson. Jag beundrar dock Svensson för hans mod och att han inte slutar försöka trots flertalet missar. Gränsen mellan mod och idioti är hårfin men jag tycker att han var på rätt sida.
Robin Andersson: Nja. Det är mycket upp och ner, och tyvärr blir det lätt så med en kille, som för att komma till sin rätt måste borra ner skallen och åla sig igenom försvaret. Det blir en del tappade bollar och offensiva fouls då. Jag vet faktiskt inte hur man resonerar här, Robin är trots allt en annorlunda spelare som man kan slänga in när man vill att matchbilden ska förändras. Jag hade nog inte tagit ut honom.
Lukas Karlsson: Många har dömt ut honom som landslagsman, men jag minns hur han var som bäst, och han är föralltivärlden inte lastgammal. Kanske kan han hitta storformen till EM, för i Super Cup var den bara närvarande i fragment.
Jonathan Stenbäcken: Jag ska försöka att vara en stor människa och erkänna att jag kan ha haft fel angående Stenbäcken. Jag har anklagat honom för både anstiftan till mediokeri (SAOL nästa?) och för olaga babyfettinnehav, men han imponerar på mig. Han börjar se trygg ut i landslaget och hans fysik har aldrig sett bättre ut. Skottet ser dessutom hårdare ut än innan. EM nästa?
Jesper Nielsen: Nej. Inget större fel på hans insats i Super Cup, men i praktiken var han inte där för att slåss om en EM-plats. Han bör ha sett helgen som lite kollo i elitserielunken.
Mattias Zachrisson: Gjorde det precis så bra som man kan tänka sig. Bör vara given efter Ekberg i EM-laget, om man inte väljer att bara plocka ut en högerkant, men med skadorna som råder på H9 tror jag inte att man vågar detta. ”Zacke” bör följa med till EM, trots att konkurrensen hemifrån är storartad; båda veteranerna Pierre Hammarstrand och Kristian Meijer hade kunnat uträtta saker i EM, men det känns inte som att förbundskaptenerna riktigt tittat i den riktningen.
Blogg in, blogg out..
