Tillbaka i Svea Rike efter två veckor i staterna. Fylld till brädden av nya intryck och med blodkärlen igenpluggade av transfetter står jag redo för nya blogginlägg. Tyvärr är USA den troligen sämsta platsen på planeten Jorden på att påminna en om handbollens händelser. Därför är jag sämre uppdaterad än de flesta av mina läsare. Jag får dock ett annorlunda och ovant perspektiv, då jag kan yttra mig om de saker som trots avståndet lyckats beröra mig. Här är mina tankar kring det som nådde mig i USA.

Skadorna
Främst Oscar Carléns korsbandsskada. Tråkigt på så många djup att man nästan blir tårögd. Mina varningsklockor ringde redan när han som 16-åring drog sönder ett korsband för första gången. Nu är han 23 och rehabiliterar sin tredje allvarliga knäskada. Jag tvekar inte en sekund på att Oscar har huvudet att komma tillbaka till sin vanliga nivå (och högre), men jag börjar bli allt mer tveksam till om hans kropp lyssnar. Hur mycket man än önskar Carlén tillbaka på handbollsplanen vill man samtidigt att han ska ha glädje av sin kropp hela livet. Handboll är mycket, men inte allt…
Isabelle Gulldén missar VM på grund av sin båtbensskada. Båtbenet, ett litet jäkla skitben, har ställt till det för många idrottsstjärnor genom åren. Gulldéns frånvaro i VM-truppen är minst sagt katastrofal; hon är spelmotor, assistdrottning och målgörare i en och samma kropp. Sverige kommer inte att vinna VM.

Ystads IF är serieledare!
I en sex omgångar gammal elitserie (inte ens haltande!) är YIF tabellens härförare som enda lag på tio poäng. En drömstart för nye tränaren Mats ”Blindtarmen” Engblom. Efter den inledande förlusten mot H43 har YIF radat upp fem knappa men sköna segrar. Ett par saker sticker ut i mina ögon (som ju sett försvinnande få matcher av YIF i år).
* Martin Bager har gjort 26 mål på de inledande sex matcherna och ligger tvåa i interna skytteligan (efter Pierre Hammarstrand på 30). Förra säsongen gjorde Ola Netterheim 52 mål på 32 matcher, Linus Rasmussen gjorde just som Bager 26, fast på 22 matcher. Kontentan: Martin Bager är inte en trött gaffa-dansk, han är en rejäl förstärkning. En bidragande orsak till Bagers fina start är att Sebastian Seifert ligger trea i assistligan. Även Palle Hansen och Jim Gottfridsson verkar enligt statistiken hitta nye Bager på ett bra sätt.
* YIF har inte haft den svåraste inledningen på serien, då man endast mött ett av de lag som härbärgerar på topp-fem i serien (Drott). Guif, Sävehof och Alingsås återstår att möta, och här får vi ytterligare prov på YIF:s status för året.

IFK Ystad
Som gjort som YIF fast tvärtom. Man vann första matchen men har sedan förlorat allt man spelat. Knäckande så klart, för ett så ungt lag som det handlar om, men IFK måste jobba på och tro på det tränare Robert Andersson säger. Laget har talang nog för att stanna i allsvenskan, men hinner man få ut det i tid? Anders Jacobsons comeback är självfallet välbehövlig. Han tillför storlek och stagda, men tillför han motivation? Kanske inte, men i läget laget befinner sig får man ta det onda med det goda.

I USA har min primärkälla till information om handboll varit Super-Flinck på sportbladet. Jag brukar strö rosor kring den mannens fötter, men nu tycker jag mest att han pratar om Twitter. Twitter hit och Twitter dit. Vem twittrar mest och vem twittrar bäst?
Twitter är i min värld det intelligenta språkets slutgiltiga degradering, skvaller och nonsens uttryckt med minsta möjliga ansträngning. Tecken på en display utan känsla och charm. Men, men…vem är jag att yttra mig?
För övrigt anser jag att Twitter bör förstöras.

Tre skånska lag bland de fem sämsta lagen i elitserien, och då har (ännu) inte H43 halkat ner dit. Den skånska fanan vajar brett i svensk handboll, men den vajar inte högt. Jan ”Proppen” Karlssons högtflygande planer för sitt HK Malmö får väl hittills betecknas som den största rödgula besvikelsen. IFK Kristianstad får mycket skit i media och laget verkar än så länge göra sitt yttersta för att bekräfta dyngans riktighet. Tränare Kenneth Anderssons hörna i cybervärlden är trots detta absolut värt ett besök.
Albin Tingsvalls bejublade och imponerande comeback i Lugi ser ut att vara precis så betydande som jag trodde. Högernian är än så länge 67-procentig i sitt skytte (som niometerspelare i handboll är man godkänd om man ligger runt 50) och jag vidhåller det jag yttrat i månader: Lugis vara eller inte vara i slutspel hänger på Tingsvalls vara eller inte vara på skadelistan.

Di Vide kör över lagen i division 2. Med fyra raka segrar leder man serien och printar ut ännu ett kvitto på att Ystads IF är en klubb i framgång. YIF har både spets och bredd.

Truppen till herrlandslagets Super Cup är uttagen. I Oscar Carléns frånvaro ersätter Johan Jakobsson. Så klart, Kristian Svensson imponerade inte på mig i matcherna mot Slovakien. Johan behöver dock inte slita ut sig i landslaget, då Kim Andersson ju råkar vara Bundesligas just nu bästa spelare. På linjen är numera Andreas Nilsson självskriven etta. Hade detta varit facebook hade jag tryckt *gilla*.
Jonas Källmans nej tack borgar för mycket Fredrik Petersen i landslaget. Detta kan bli tiden då han på allvar får visa världen hur duktig han är. Jag önskar honom all lycka.

Blogg in, blogg out..

Taggar:IFK Ystad, Jim Gottfridsson, Kim Andersson, Martin Bager, Mats Engblom, Oscar Carlén, Super Cup, VM, Ystads IF
Följ gärna kommentarer via RSS 2.0
Skriv en kommentar, eller använd trackback från din egen blogg