BARCELONA heter mästarna av denna omgångens Champions League. O snacka om värdiga mästare.

Jag hade bunkrat upp med lite ”godsaker” och halvsatt mig tillrätta för att få se en härlig fotbollsmatch med alla tänkbara ingredienser. Det skulle bli en match med fullt ös framåt, tekniska nummer, tufft närkampsspel, fantastiska individuella prestationer m.m. Strax innan matchen skulle starta, när lagen stod uppradade och man hörde CL-hymnen, så reste sig håren på armarna. Snacka om att ha förväntningar och det med all rätt. Många av aktörerna i matchen tillhör världens bästa spelare i dess positioner.

Matchen kom igång. Manchester United tog ett rejält tag i densamma. Man hade ett stadigt grepp om händelserna och skapade en del chanser. Tankarna gick till matchen Chelsea – Barcelona. Skulle verkligen inte Barca få igång sitt fantastiska passningsspel i den här matchen heller? Men så hände det. Etóo gör bort Vidic och placerar in bollen vid främre stolpen. Ett, i mina ögon (inte i allas, återkommer till det), fantastiskt mål.
Perfekt var min första tanke, nu kommer United att dra på ordentligt framåt. Men, nä, här var det stopp. Tvärstopp.
Barca tar över matchen fullständigt och briljerar med sitt passningsspel så man undra om United fått 2 man utvisade.
Man drog hela kartan mitt framför ögon på ett av världens bästa klubblag.
Jag hade sms-kontakt med en kompis under matchen och skrev i slutet av första halvlek. ”Är Barca 13 man på planen?” Långa stunder kändes det som Barca-spelarna körde ett träningspass ála kvadraten med United.

Andra halvlek var mer eller mindre den första lik. Barca kontrollerade det mesta. Det fanns stunder då man trodde att United skulle komma tillbaka, men nej inte denna kväll. Så slog då den lille store mästaren till. Messi söker sig in i ”boxen”, Xavi, passningsmästaren, slår in bollen och den Lille Store knoppar in kulan i kassen. Undrar var man hittar den nickkonstens instruktionspunkter. Magiskt. Och att det var Messi som fick trycka dit det definitiva avgörandet var inte mer än rätt. Han var fantastiskt bra under matchen igår. Kändes som han lekte fotboll och hade riktigt kul därute. Inte utan man drog sig till minnes en annan f.d. Barca-spelare Ronaldinho.

Barcelona är värdiga mästare och man spelar ett spel som man drömmer om att få kunna utföra.
Lite tråkigt att det var så mycket fokus på att Man U inte kom upp i kapacitet. Sämsta match för året o.s.v.
Sanningen var enklare än så. Barca var så mycket bättre både tekniskt och taktiskt.
Vad jag inte förstår i den här matchen är varför inte den gode Sir Alex inte försökte få bort ytan för Messi.
Varje gång Messi fick boll så var han ju rättvänd. Nej, även denna match vanns av Barca genom Pepe.

Ett par notiser.
Man U var rädda för att domaren skulle få en betydande roll i matchen. Tja, det fick han kanske, men inte mot Man U.
För om rätt skulle vara rätt, så hade både frustrerande Scholes ochRonaldo fått se matchen från sidan av plan = utvisning.
En annan sak. Det blir lite patetiskt när Ronaldo, en av de största filmarna, skäller på Pouyl för filmning???!!!
Osse en tredje sak. Varför ska s.k. expertkommentatorer söka efter fel istället för att se en bra prestation?
Jag anser att Etóos mål är av högsta världsklass. Han tar in bollen i straffområdet i hög fart, vänder bort Vidic och drar till direkt vid första stolpen. Världsklass i mina ögon. I experternas ögon lät det så här: ”Vidic går bort sig och Van de Saar missar att täcka första stolpen”. Kan väl bara konstatera att vi såg olika på situationen då:)

Jag avslutar med att gratulera alla Barca-fans stora som små med den här goa bilden.
Henke, Tuve m.fl. passa på o njut.

Följ gärna kommentarer via RSS 2.0
Skriv en kommentar, eller använd trackback från din egen blogg